Inatt blev det tillskott i Kungliga familjen. Kronprinsessan ploppade in på BB strax före 01, strax för 05 var hon klar och ut hade en liten prinsessa kommit, ett par timmar senare så var paret redan på väg hem, snabba ryck!
Gött jobbat Victoria!
Dagen skall självfallet firas med prinsesstårta, så jag är ganska nöjd att det faktiskt blev en prinsessa och inte en prins. För hade det blivit en prins så hade jag varit tvungen att äta prinskorv, inte för att det inte är gott, men symboliken blir lite fel…
Precis som titeln säger så hade jag faktiskt en helt normal dygnsrytm i cirka en vecka, nu är allt åt “helvete” igen dock.
Det som hände var att jag tröttnade på att lägga mig klockan sju på morgonen och gå upp klockan fem/sex på kvällen, det var faktiskt inte speciellt roligt. Jag bestämde mig då för att vända dygnet “rätt” och slet med detta i cirka två veckor. Det slutade med att jag gick och la mig klockan elva på kvällen och var dötrött för att sedan vakna av eget maskineri klockan sex på morgonen. Visst låter detta som den optimala dygnsrytmen? Visst är det så medelsvensson har det? Äntligen kunde jag ta del av den här mytomspunna “dagen” som alla människor så lyriskt pratade om. Fyfan vad “dagen” suger…
När jag går upp innan klockan nio så blir jag alltid dötrött vid 15-tiden, oavsett om jag sovit sju timmar eller nio timmar. Jag får en sådan oerhörd dipp som jag aldrig riktigt lyckas hämta mig ifrån och sen är det en kamp att vara vaken tills det att man kan med att gå och lägga sig vid 23-tiden. När jag har min vanliga dygnsrytm, typ att jag lägger mig klockan 03 och går upp klockan 11-12 så kan jag hålla på i 15-timmar utan att ha minsta förnimmelse till att bli trött. Och ändå gjorde jag samma saker när jag hade “normal” dygnsrytm som när jag har min egna, men likt förbannat blir jag dötrött vid 15-tiden om jag går upp i “normal” tid. Jag fattar inte.
Men det var inte mitt enda problem, det fanns inget att göra, internet är inte vaket vid de svenska tiderna utan brukar vakna upp vid 16-17 tiden. Alla jag känner var på sina arbeten eller utbildningar, jobbsökandet jag gör tar ungefär 35 minuter varje dag så vad skall jag göra för att sysselsätta mig efter det är gjort? Att spela online för att fördriva tiden fungerar inte det heller, eftersom alla andra i europa är ute och “njuter” av dagen.
När jag hade ett litet samtal med Adde om detta och när jag drog upp samtliga punkter ovanför så skrattade han bara och sa “Ja, välkommen till det vanliga livet” varpå jag undrar “Varför säger folk åt mig att skaffa mig ett liv när det liv alla försöker få mig att skaffa helt klart suger?” När jag jobbade inne i stan och ibland hade “privilegiet” att få ett tidigt pass (dvs 08-16) så såg jag massa människor på tåget hem som alla satt och kämpade för att hålla sig vakna på tågresan hem och jag själv satt där och nickade till lite då och då faktiskt. När svensson sedan kommer hem så är det att ställa sig vid spisen, laga lite mat, göra lite sysslor och sedan sätta sig som en drönare i soffan för att titta på teve tills man kan med att gå och lägga sig. Varför strävar alla efter att upprätthålla ett sådant “liv?”
Nej, jag ser inte det roliga i det hela, passar inte mig helt enkelt. Nu krävs det bara att jag kommer på någon talang jag har som gör att jag kan styra mitt arbete själv så jag slipper vara en del av detta samhället där alla har ett “liv” med en “normal dygnsrytm” för om jag tvingas till ett sådant “liv” så kommer jag nog snabbt önska att jag åter igen “inte hade ett liv”.
Och nej, det är inte tangentbordet som speglar sig i skärmarna. Nej det som händer är att mitt grafikkort har bestämt sig för att ta livet av sig. Helt dött är det inte men ganska nära dödens brant står det… Gött! Ännu mera utgifter! Tacka gudarna för att man är ordentlig och har en saftig buffert på kontot för just sådana här saker.
Hur har jag missat denna tv-serien? The IT crowd verkar ju hur rolig som helst! Råkade trilla över detta lilla klippet när jag surfade runt på internätet idag, klippet gav mig ett gott skratt för jag tänkte genast på min lilla mamma ^^
Jagg vet inte riktigt varför, men de senaste dagarna har iaf fem olika personer länkat mig till samma reklamfilm. En reklamfilm som inte direkt är ny så jag begriper inte varför så många länkar mig till den just nu:
Som sagt, den är snudd på ett år gammal så varför länkas jag till den nu? Jag hade förvisso inte sett den, eftersom jag inte tittar på teve, men jag undrar fortfarande varför alla länkar just nu?
Rolig reklamfilm dock, jag känner mig ju träffad på en rad punkter, dels för att de använder sig av mitt smeknamn och dels för att jag mycket väl kan vara killen i soffan. Många gånger faktiskt som man tittat på telefonen och det har varit någon man inte vill prata med (typ en eventuell tjej man varit emotionellt engagerad med) för att man sitter och spelar, men ringer plötsligen Stollen så är det klart man svarar, det är ju Stollen! Varpå jag självklart skulle svara “Stolleeeeeeeeeen!”
Här framför datorn dricks det ganska mycket läskeblask, dels för att stilla mitt beroende och dels för att det är mitt “jobb” att dricka läskeblask. Nu var det ett bra tag sedan jag pantade, tror jag pantade i November senast, så min snälla far erbjöd sig att bistå med transport bort till ICA Kvantum eftersom det ändå rörde sig om tre svarta sopsäckar med pant.
Bort till Kvantum kommer vi vid 15-tiden och traskar bort till pantmaskinerna för att börja panta. Tyvärr märker vi att det bara är en av två maskiner som är i bruk, vi suckar djupt och ställer oss i kö för att panta. Det börjar bra med att snubben framför får problem med pantmaskinen, den bara piper och säger “KALLA PÅ PERSONAAAAAL!!!”det finns en telefon precis bredvid pantmaskinerna med en skylt bredvid “Lyft på luren om du behöver hjälp” så det gör han, men ingen hjälp kommer…
Efter cirka fem minuter så kommer det en snubbe ut ur en omärkt dörr och öppnar upp maskinen, det var tydligen slut på papper för kvittona, han byter pappret och bankar lite på maskinen som då rosslar igång. Mannen pantar färdigt och nu är det vår tur. Fram med första säcken och bara hinka in panten, men det har blivit en ganska stor kö bakom oss och jag får dåligt samvete för mitt pantande kommer ta en stund och alla bakom mig har normala mängder pant. Så efter första säcken (119kr) så släpper jag fram alla andra som vill panta sitt.
Efter att kanske fem personer har fått panta så ställer jag mig framför maskinen igen och börjar på säck två. Halvvägs in i säck två så börjar jag bli riktigt trött i armen, tro det eller ej men att panta så mycket burkar tär på krafterna. Kön växer till sig bakom mig igen och paniken börjar åter sprida sig när jag märker att säcken aldrig tar slut! Men som tur är så får en snubbe bakom mig i kön ryck på att den andra maskinen är avstängd och lyckas på något sätt skrämma personalen till att sätta igång den maskinen, vilket var en oerhörd lättnat för mig för då kunde jag fortsätta gräva i mina säckar.
Så när tredje säcken började lida emot sitt slut så höll även min högerarm på att ge upp för evigt. “Mjölksyra” skrockar farsan lätt “Nej, citronsyra” kontrar jag med eftersom det passade coca-cola temat bättre. Efter kanske åtta minuter av ihärdigt pantande var det dags att skiva ut kvitto nummer två, ut kommer det och vi ser vem som kommit närmast på gissningen om beloppet. 200:- trodde farsan, 250:- trodde jag, resultatet? 349:- Omg! Det är nog fanimig rekord tror jag? Kanske kom jag upp i högre siffror i min gröna ungdom när de där 4kr flaskorna fortfarande fanns. Eftersom vi var fem grabbar som satt hemma hos mig året runt och spelade dator så blev det ju en del sådana flaskor.
Lite saker lärde jag mig iaf på äventyret: Jag skall försöka panta lite oftare och jag skall fan sluta köpa burkar! 349kr där det säkert var över 300 burkar i påsen, nej fy fan, inte värt det!
Att det finns orättvisor mellan könen det vet vi alla, vissa orättvisor är större än andra och jag tänkte belysa en av de största orättvisorna på denna jord
Hahaha, nejdå, jag är inte bitter. Det är alla hjärtans och det är den dagen alla tjejer går runt och tänker “hoppas att X verkligen skämmer bort mig idag!” och när de kommer hem och finner att allt han gjort är att köpa en ask med generiska geléhjärtan så går det hus i helvete. Blommor skall köpas, middag skall fixas och det skall lyssnas på romantisk musik och kanske sitta och mysa lite i soffan.
Bah, humbug! Det är väl sådant man gör vanligtvis i vardagen om man älskar sin partner? Det behövs väl inte en speciell dag för att berätta för folk att “idag skall ni pussas och kramas och gulla med varandra riktigt ordentligt!” Är det ingen som klarar av vardagsromantik?
Nej jag är ganska ointresserad av alla hjärtans faktiskt, orka sitta och tycka synd om sig för att man inte råkar ha en partner just denna dagen. Jag lägger ungefär samma vikt vid alla hjärtans dag som jag lägger på olycksdagen fredagen den 13:e. Jag har absolut inget emot romantik, jag bara tycker att det är något man lika gärna kan göra på vilken annan dag som helst på året.
Så vad gör en singelkille som mig på alla hjärtans då? Jo jag skall nog göra som vanligt, dricka läskeblask, surfa på internet och spela spel. Fast man kanske borde ta och anpassa sitt spelande lite med tanke på vilken dag det faktiskt är? Ja, det får bli lite The Darkness 2 helt enkelt! Massa hjärtan i det spelet:
En sak som stört mig något ofantligt den senaste tiden i filmer är ljudet, det är så jävla obalanserat. På det glada 80-90-talet så hörde du alltid dialogerna som skådespelarna hade utan problem, ibland viskade de eller talade lågt men då var volymen fortfarande normal men du hörde ändå att de viskade. När det blev action så sprängdes det hit och dit men du hörde fortfarande vad skådisarna sa även om det var explosioner överallt.
Men nu för tiden, nu skall alla jävla filmer bestå av 60% snack där alla skådisarna viskar, eller talar väldigt lågt och inte fan höjer de ljudet för oss som tittar inte. Nej fan, när jag sitter hemma med en bluray film på teven och mitt 5.1 ljud så måste jag sitta med mobilen i handen för att höja och sänka ljudet hela jävla tiden. När det är snack så måste man höja ljudet som bara fan för att förstå vad fasen det är de säger och sen i nsäta sekund så kommer det en action scen med explosioner som får hela rummet att skaka av smällen, det är inte roligt!
Det slutar med att jag alltid får dra på undertexter eftersom jag inte hör vad fan skådisarna säger, språket förstår jag men jag måste läsa mig till dialogerna för att det skall gå. Och jag är inte ensam om detta, när Adde + Lena varit hemma hos mig för att glo på någon rulle så har vi alltid reagerat på samma sak, det är fanimig omöjligt att höra vad folk säger i nya filmer bara för att de vill skapa “stämning” och viska hela jävla tiden.
Nej för fan, det var bättre förr när de som gjorde filmer fattade hur de skulle balansera ljudet. BAH HUMBUG!
I vanlig ordning tittar jag in på en av nätets många skittidningar när jag börjar min dag, skittidning av val brukar bli expressen.se, varför vet jag inte, hur som helst: Jag såg en artikel som fick mig att bli lite intresserad “Nytt larm: Läsk kan de dig astma” Jaha? Tänkte jag och förde genast en tanke till min asmatiske mor. Jag tar mig in och läser artikeln, fan vad bullshit.
Jag tar mig till deras källa, den brittiska tidningen The Guardian och läser referensartikeln. Jo det som har hänt då är att de har gjort en undersökning i Australien på 16 tusen människor och jämfört deras läskeblaskvanor med deras hälsa. Vad de hade funnit var att 13.3% av de tillfrågade hade astma och att dessa drack mer än en halvliter läsk per dag.
“The amount of soft drink consumption is associated with an increased chance of asthma and/or COPD. There exists a dose-response relationship, which means the more soft drink one consumes, the higher the chance of having these diseases” - Zumin Shi of Adelaide University
Ursäkta mig men det är är fan det dummaste jag läst på länge. Så ju mer läskeblask du dricker desto högre risk löper du för att drabbas av astma? Jag som dricker kanske en liter läskeblask per dag och har gjort så sedan jag kom upp i tonåren (vilket var ett bra tag sedan) borde då lida av den mest kroniska astma man kan tänka sig. Med tanke på hur mycket läskeblask vi dricker i Sverige så borde hela befolkningen lida av astma.
Och vad är “soft drinks” för dem? Vad räknas som läskeblask? Är det något som är kolsyrat? För i sådana fall räknas Ramlösa. Är det sockret? Det finns socker i väldigt många flera saker än läskeblask. Det finns dessutom många sockerfria varianter, är det då aspartamet? Sucralosen? eller något annat artificiellt sötningsmedel som vi kanske inte ens har i Europa? Är det koffeinet som gör det? Finns många läskeblaskar utan koffein. Kort sagt: Det finns alldeles för många variabler för att man skall kunna ta ett sådant test på allvar.
Att gå runt och fråga 16 000 personer om de har astma och sedan fråga “Äter du grönsaker?” skulle med samma sannolikhet visa att: Ja, man får astma av grönsaker. Något som är så vanligt som att dricka läsk, något som nästan alla gör, gör självklart att du kommer hitta en stor grupp med en rad problem. Fråga 16 000 pers som dricker läsk vad de har för hälsoproblem och du kan plocka ut en procent på någon sjukdom som folk i den gruppen har gemensamt.
