Månadsarkiv: oktober 2008

För några dagar sedan började man tänka efter vad som händer med alla runt om kring en egentligen. Det var efter att jag var på Dergården med Cissi och Therese, vi stod vid skolfotot och pratade med våra före detta lärare om vad alla gjorde nu för tiden. Alla fyllde i de som de visste något om. Och plötsligt kände man sig som att man på något sätt inte kommit någonstans alls…

Flera hade barn, kanske sex stycken av de som gick i BF3 har nu barn. Två har gift sig, inte med varandra dock. En vet vi iaf har jobbat som dykare, reseledare och sett stora delar av världen för att nu då gifta sig och börja planera ett liv i ”stillhet”. Sedan kom vi till den gruppen jag hängde med under gymnasie tiden och även efteråt också. Inga namn nämnda.

En har sett några delar av Sverige, som Eskilstuna, men har efter kanske fyra år i olika lägenheter och orter flyttat hem till Lerum och sitt föräldrahem. En annan har flyttat till Stockholm och bott där i två-tre år men har nu även han återvänt till sitt föräldrahem. En annan har lyckats se både Karlstad och Skåne men har nu av diverse anledningar flyttat ner till trakterna igen och även där är det till föräldrahemmet som personen hamnat. En annan som inte gick i min klass men som ändå jag hängt en massa med har nog aldrig riktigt lämnat källaren hos sina föräldrar, det var en kort visit till Partille men när lägenheten gjordes om försvann han till mor och far igen. Det är absolut inget fel i något av detta, det är nya tider, det är svåra tider. Att flytta till föräldrarna igen kanske kan ses som ett misslyckande men det behöver det absolut inte alls vara. Vi är fortfarande bara 24 år gamla och fastän många kring oss gifter sig och skaffar barn sedan några år betyder inte det att vi andra inte kommit någonvart i livet.

För min egen del så har jag inte rest på mig, jag har suttit på samma ställe och väntat. Sedan jag var 18 har jag känt mig som 20 och jag känner mig fortfarande som 20, dock målmedveten. Jag listade ut att det jag vill är att ha ett jobb som ger mig pengar, inget drömyrke finns just nu. Ett jobb som ger mig pengar att ha kvar mitt hus. Att se världen och jobba på andra orter, nej jag trivs faktiskt där jag är. Tråkigt tycker vissa, tryggt och skönt tycker jag. Alla är vi inte lika i denna värld. Jag vet med mig att de som flyttade hem igen har växt väldigt mycket som personer (finns alltid undantag såklart) och jag räknar mig som en av dem. Åter igen refererar jag till det gångna året 07 som det året då jag växte mest som person, på gott och ont.

Jag vill också gifta mig, skaffa barn och få drömyrket, men jag har ingen brådska.

Vintern står för dörren, det börjar redan bli kallt och jävligt, dags för mössor. Har en Diesel mössa någonstans, dock fattar jag inte vart jag kan ha lagt den, mycket störande. Men för någon månad sedan såg jag en mycket snygg mössa på zoovillage. Dock är det som vanligt, jag laggar och beställer inte och sedan är den borta. Har spenderat en stor del av förmiddagen här på jobbet för att hitta mössan hos en annan affär och efter lite sökande hittade jag den!

249kr + 50kr frakt +50kr postförskott = 349kr och helt okej faktiskt. Fanns i färgerna mossgrönt (fy fan) och svart (helt ok men vitt = bättre). Synd att sidan inte hade betalning med faktura som alternativ men den lär la komma emot slutet av nästa vecka och då har jag ju pengar. Ja morsan, jag vet att du läser och jag vet att jag är skyldig pengar för norge resan. Men en liten sak får jag la unna mig? Snälla? Avbestälde faktiskt precis ett spel som jag gärna ville ha pga den rådande ekonomiska krisen! *gråter*

Cissi har flyttat upp till Floda igen efter att ha spenderat några år i Karlstad och sedan Skåne, vi kom överens om att träffas och prata gammla minnen, hon tog med sig Therese också. Vi körde en nostalgitripp till skolan som vi alla skolkat så mycket ifrån, Dergården.

Suddigt kort som fan, men den satt ju bakom glas. Detta är klass BF3 från 2003 års student. Shit tog studenten 2003! Det e ju faktikst sjukt länge sedan, i mina ögon iaf. Vi ställde oss utanför lärarrummet, tjejerna vågade inte knacka på så det föll på min lott. Ut kommer Marie och Olof, de kände igen oss men stackars Olof kunde inte sätta namnen förrens han ställde sig för att titta på skolfotot åvan. Sedan gick vi igenom listan: Han har fått barn, hon har barn, hon e gift, han har två barn, han jobbar som det. Marie skickade oss till att hälsa på vår föredetta klassföreståndare Anna-Greta. Åter igen vågade tjejerna inte knacka på så det föll åter på min lott att stoppa in skallen genom dörren och hojta till Anna-Greta som hade lektion. Åter igen satt vi då och gick igenom listan av klasskamrater och uppdaterade henne på vad alla gjorde nu för tiden.

Det som var roligt var att hon på EN gång kände igen mig, skolkaren numbero uno. ”VAD gör du nu!?!” hon var ganska övertygad om att jag skulle ha det svårt att lyckas verkade det som. Men där kunde jag sätta henne på plats med informationen att jag har fast jobb innom it branchen och att jag är husägare. Tjejerna tyckte att det var skämmigt att gå runt i skolan och prata med gammla lärare. Jag måste erkänna att det kändes lite skummt att vara tebax i skolan. Det kändes som att det inte alls gått lite över fem år sedan vi var där senast, men när man tänker på det så är det ju ett tag sedan.

Det blev en sor rundvandring i skolan och eleverna undrade la vilka idioter det var som gick runt i skolan på sightseeing. Jag är nästan säker på att de kan känna lukten av åldringar. Nej men det var roligt att träffa dem igen och se skolan. Det var några av de bästa åren i mitt liv.

Jag hoppas på att vi kan träffas snart igen. Vi får se när en fullskalig klassträff är möjlig, hade varit kul att gå på det med.

Ja snart är det faktiskt dags för den årstiden, varesig man vill eller inte. Fast jag vill, jag gillar julen dock inte lika mycket som man gjorde när man var liten. Men maten e god, det e gött att bara sitta hela familjen och titta på någon film, som varit tradition de senaste åren, och öppna lite klappar. Jag kommer antagligen jobba denna julen men det är bara positivt. Öppet från nio till 17 (tror jag det är) och jag får MUCHO DINEROS för detta. Lär inte ringa så mycket heller. Jag räds bara svenskar som ringer och hatar mig för att deras tv är ur spel, men men jag kan nog lösa det med.

Men julklappar då. Jag tittade på en oerhört dålig film för några veckor sedan men som hade en bra kommentar. Det var en man som höll ett tal till lite folk han försökte övertyga om att gå med i hans pyramidspel, hur som helst så sa han: Ni minns alla julen, hur glada ni blev när ni fick klappar av era föräldrar och syskon. Men ni minns kanske också den mycket starkare glädje som omsvärmade er när er bror skulle öppna paketet innehållandes den där frisbeen som du köpt åt honom för dina egna pengar. Gläden av att ge är så mycket större än den att få.
Ja det är väl så? Stämmer iaf precis in på mig, sedan att klapparna inte altid blir så lyckade som man hade hoppats är en annan historia men då får vi hoppas att personen man ger det till är bra på teater.

Jag älskar att ge presenter, det behöver inte vara någon högtid, hittar jag något som någon skall ha så får denna det av mig. Så snart är det till att handla klappar. Vi har gjort så i familjen att vi inte går loss på att handla klappar, något litet för att det endå är jul blir det så klart. Jag har faktiskt redan hittat några klappar som är bestämda till folk och idag hittade jag en till. Det är en klapp till en av mina bästa vänner, mig själv! Tack jag!

En Roccat Kone, en mus jag med flera väntat på i snart ett år. På DH winter 07 fick vi en hejdundrandes show av en liten tysk som skrek en massa, han sålde en mus, en mus som av olika anledningar tog ett år på sig att se dagens ljus. Men nu är den här och av de recensioner jag läst så verkar den riktigt bra. Den är precis som min nuvarande mus på många sätt bara lite bättre. Logitech har länge varit mina favoriter när det gäller utrustning till datorer, men med den senaste musen jag köpte från dem, en G9, raserades mitt dyrkande av Logitech. Vi får se om Roccat lyckas där Logitech misslyckats, det verkar lovande iaf.

Jag kanske borde slå in den också så jag blir sådär jätte glad och spänd. Tänk! Vilken glädje jag måste uppleva när jag både får den pirrande kännslan av att ge någon en jätte fin present och samtidigt får den pirrande kännslan av att öppna ett hårt paket! Jag kommer explodera av glädje!!

Låt mig presentera er för några av mina bästa vänner:

Ja faktiskt, hudvårds produkter e kanon och de har gjort ett så smart drag Nivea med flera så nu vågar vi killar också använda dem. De skrev Man på dem, genast var det helt okej att kleta samma saker i nyllet som tjejerna gör, för det står ju faktiskt att det är till för män! Jag hade nog kunnat använda det innan också om jag bara blivit introducerad till det lite tidigare. Bäst av alla är helt klart sådan skrubb historia, fan vad myspys det känns efteråt när man e helt ren i huden. Även ni coola ”macho” killar borde prova, som sagt det står ju Man på stort och tydligt.

Den moderna mannen gör mer och mer ”kvinnligt” vissa plockar ögonbrynen och andra använder smink. Jag ser dock inte mig själv som den sortens man som plockar ögonbrynen, sminkar mig eller rakar armhålorna. Lite maskulinitet vill man ju ha kvar och vad statuerar att man är man mer än skäggväxt och krulliga hår överallt på kroppen? Fast inget skall ju gå till överdrift…

En sak jag lääänge dissat och hängt upp mig på är de killar som ränner runt i mjukis byxor när de får tillfälle. Det tog mig kanske 10 bakfyllor innan jag uppskattade det. I min gröna ungdom blev jag inte bakis men som gammal man kommer det som ett paket på posten. Då upptäckte jag hur otroligt gött det egentligen är att springa runt i ett par fleece brallor som är cirka 10 storlekar för stora och min fräna munktröja med ”Telia – Nordens bästa support” skrivet tvärs över bröstet. Det har nu spridit sig så att jag även på helgerna om jag inte skall någonstanns sätter på mig mina numera högt älskade fleece brallor. Håren ställer sig likt hattifnattar på benen pga all statisk laddning men det är det värt. Piggar upp med en liten stöt när man öppnar kylskåpet för att hitta mjölk.

Nej det är faktiskt skönt att springa runt med ett skrubbat ansikte som luktar gott av allehanda fuktighetskrämer i sina mjukis byxor. För att återgå till min fråga:

Man eller mus?
Svar: Jag är en man… som gillar muuuuus

Okej förlåt, men seriöst vad e det för fel på människor? Ingen fest utan kras eller vad man nu säger, ett förstört glas eller en fläck i soffan kan jag gå med på men hur i helvete lyckades de pajja dessa två sakerna sisst?

Först och främst, någon lyckades vrida sönder handtaget till min nya, märk NYA, altan dörr. Okej handtaget kanske inte är av bästa kvalitet men för fan det är inte svårt att stänga en dörr. Det går att ordna dock, men kom igen, hur fan?

Sedan kommer den största wtfbbq någonsin! Okej historien säger att någon gång under kvällen så går någon, märk GÅR någon, förbi tvn och den slutar prompt fungera. Standby lampan bara blinkar och kaos utbryter. Ingen får igång tvn, något om digital-tv boxen och att sladdar har åkt ur. Hur det går till vet jag inte för sladdarna går ju på baksidan av tv möblen som ingen verkar ha flyttat på. Men Jossan verkade få igång allt, dutti flicka. Men igår, igår upptäckte jag den stora wtfbbq som jag pratade om

MIN WII ÄR DÖD!

Ja det är sant! Min Wii är stendöd. Den får ingen ström. Historien berättar att någon ville spela guitar hero mitt i allt, jag gissar på jonsson, men fick inte igång det, jag gissar på jonsson igen. Jag undrar vad tusan har hänt under kvällen. Jag spillde min drink på tv möblen, jag vet detta. MEN det rann aldrig ned bakom, där alla sladdarna finns, och det var så långt bort ifrån Wiiet man kan komma. Stendött, får ingen ström. Har garanti kvar på det från webhallen, vi får se hur hjälpsamma de är. Har mailat Bergsala för att se om de kan reparera ett Wii, det känns som att det får bli reparation. Jag misstänker att Webhallen har minst lika många kryphål som vi på Telia har när det gäller avtal och regler.

Sak samma, jag e pissed och förstår inte hur i hela helvetet man kan lyckas pajja saker bara genom att gå förbi dem. Antingen berättar någon inte hela sanningen eller så är det bara världens skummaste grej någonsin. Det är mycket som är oklart från den kvällen och ja jag har mest mig själv att skylla för hur det blev.

jävla skit…