Detta nyår gick det upp en sak för mig, tror jag iaf…
Det verkar som att alla håller på att bli vuxna runt omkring mig och det är ganska skönt. Det hände på det viset att vid nyår så var det party party såklart. Alla satt och lekte udda lekar med sexuellt tema (ja så vuxna är vi inte…) och drack lite och hade det trevligt. Några runt oss satt och typ HAHAHA NU SKA VI BLI FULLA men de flesta av oss drack lite för att det hörde till leken och tja, det var ju endå fest va? Det blev tolvslaget och vi gick ut och firade av raketer och tittade på alla pengarna som gick upp i rök. Sedan gick vi in och spelade uno, vid klockan ett hade allt planat ut. En av de muntra gästerna hade försvunnit in på toan (ja det måste altid finans minst en person som får för mycket) och en annan hade lagt sig för hon var sjuk. Vad gör vi då? alla bara sitter, ingen vet riktigt vad vi skall göra, ingen orka supa mera ingen vill. Det blir istället att alla börjar städa och fundera på att dra sig hemmåt vid halv två tiden.
Andra vänner på nyår hade haft middag hemma hos en kamrat. Jag var ju såklart inte med men det fanns folk där som inte ville ut, alla ville mest bara vara och slappa lite. När jag förberedde mig för att åka hem befann sig redan dessa människor på bussen hem till borås för nu var ju nyår över. Ett par andra bekanta hade parmiddag hemma hos sig istället för att gå ut och supa, ett par andra vänner bestämde sig för att åka på en romantisk resa till Bali och fira nyår i stillhet. Såklart finns det några vänner som fortfarande är kvar i fasen av att man måste supa som en dåre på nyår och festa annars firar man inte det nya året, men det är inte många om man jämför med alla andra.
Såhär har jag känt i flera år. Jag tröttnade fort på supa supa livet och nej jag gjorde aldrig någon större entré på den banan men det passade mig inte. Jag har inget emot att kanske gå ut någon gång med goda vänner för att kanske ta en drink och tjöta lite och jag har inget emot att göra annat heller för den delen. Men det "meningslösa" festandet tilltalade mig aldrig. När jag hittade min själsfrände så var det en ypperlig ursäkt att säga tack och adjö till allt det där. Nu kunde jag stanna hemma och umgås med den jag älskar istället i lugnan ro och ibland hitta på ett och annat med vänner. Tyvärr verkar jag ha gjort detta på en aldeles för ung tjej som inte fått göra det jag gjorde när jag var yngre, och då är det svårt att veta vad man missar… "gräset är grönare på andra sidan" osv
Men det är skönt iaf att se att mina vänner och bekanta nu börjar ifrågasätta detta med att ut och supa och istället tycka att man kan ha kul med måttliga mängder alkohol. Att en middag med goda vänner är minst lika kul som att stå i kö för att få lov att komma in och spendera massa pengar på dricka medans man umgås med folk som mycket väl kan vara påverkade av både det ena och det andra. Nej det skall bli intressant att följa denna utväcklingen.
Welcome to my world! *insert evil laughter here*
